.

Fick ett rejält oväntat men supertrevligt besök av tidiga påskharar med ett alldeles för stort påskägg.
Så fantastiskt gulligt och snällt par :) superroliga dessutom..hihi... (Tack för alla tips Rosalie ;) 
Känns otroligt skönt att Farfar har så fantastiska grannar.. det känns riktigt tryggt :)
Snart kommer jag på besök hos er i Drängs !!! ;) 

Många stora kramar från hela vår familj som kommer att äta godis hela påsken och fram till jul ;)

TACK snälla ni !!!
  

Hej vänner. Nu har jag samlat lite kraft för att börja om att skriva igen. Kändes som jag blev utbränd av varenda liten sak jag tog för mig och då fick detta vara det sista jag prioriterade. Tusen tack för mail och att ni fortsatt besöka min blogg trots att det vara sån torka här :)

Det har ju som ni förstår hänt mycket under denna tid. Lite av detta kan jag nog berätta men "vissa" delar berättar jag mera om senare ;)

I helgen har vi utnyttjat våra gratisbiljetter på Hotell i Umeå. Mange skulle även göra klart i Syrran och Eckes badrum och efter att svärmor Gun-Britt lyssnat till Arga snickaren om hur farligt det är att ha öppen isolering runt fönsterna formligen BAD hon Magnus att åtgärda detta åt dem. (Syrran hade så klart sett programmet men när de kom till det avsnittet råkade kanalen plötsligt bytas. ;)

Var iaf mysigt att få träffa bustrollen ALva och Olle igen... Petra som skulle åka med sin pappa till Borgafjäll en vecka stannade med oss över helgen i umeå tills de hämtade henne där när de skulle åka i morse.

Dock mitt i natten på fredagen skickade jag ett SMS till min bank för att se hur mycket jag fått ut av ersättningen. Till min vildaste förskräckelse så står det att jag endast skulle få ut 5400 kr denna månad. !!!! flera tusen mindre än jag brukat få. Jag fick panik och så klart undrade jag om jag skrivit på något papper fel då jag träffat f-kassan sist.. eller om det är nu tänkt att jag bara ska få denna lilla slant jämt när jag ska gå på detta kompetenstorg... jag fick sån panik att hela magen knöt sig och jag blev klarvaken nästan hela natten... Med en sån "lön" varje månad så skulle det ju ALDRIG funka och så KLART får man ju sånna här besked en FREDAG kväll.. när ingen jobbar förrän på måndag... *SUCK ORO ÅNGEST* ...tror jag gick igenom alla tänkbara senarium... SÅ spenderade jag min första natt i hotellsängen...


Ja till stackars mamma då... Hon fick ju åka in på lassarettet i Umeå och göra denna operation trots att de först skickat hem henne med denna hemska fraktur...morr... Det blev några dagar där sen nästan en vecka till i Skellefteå då värken vägrar släppa. De har nu satt in en 15 cm lång spik och några skruvar i armen då även axelleden var trasig. Blev en komplicerad operation men nu är det gjort iaf. Hon har i fredags fått komma hem på permission men nu verkar hon ha fått feber så jag tycker verkligen hon borde åka in igen... (Ska tjata lite mera om detta imorgon med henne om det inte gått ner)




Ja sen har jag ju två dagar varit med Melvin på hans hörseldagar som de har några dagar under några veckor per termin. Dessa första gånger är det ju självklart att föräldrarna följer med så de känner sig trygga så jag fick åka efter honom när taxin kom och hämtade honom. Kände mig som en mammaspion.  Han var rejält pirrig och nervös då det ju satt några till barn i taxin han aldrig träffat. Men väl där var det en sån lycka för honom att det var mera barn som hade hörapparater att man såg att han sken upp.
Det tog inte lång tid innan han hade hittat till innebandykillarna och matcherna var igång. :) 

Nästa vecka var det dags för rolig glasmålning och läxläsning. 

   

En gång kvar nu och sen är det dags för ett tvådagars läger som vi ska åka på. :) 



I Fredags var det då dags för första dagen på Kompetenstorget. Jag kom in och där satt en hel hög med nya människor jag aldrig träffat... trodde jag iaf...

Då en mansröst säger "Jasså det är känt folk som är här oxå" Jag vände mig om och kände VERKLIGEN inte igen karln.
"Jasså det tror du..." sa jag förvirrat.
"Ja..för visst är det HockeyHelena från Lövånger" säger han sen.
"öööh.. jooo ..jaaaa... men... hurmf... " Fick panik då jag insåg att jag verkligen BORDE veta vem karln va då.
MEn SEN klickade det när han presenterade sig.. tack och lov.. Duktigt att känna igen mig efter nästan 10 år tycker jag :) 

Alla var så trevliga och vi hade det jättemysigt i den lilla gruppen på ca 10 personer presenterade oss på lite olika sätt som "ledarna" bestämt. Första dagen var mera en introduktion och presentation av programmet och av oss själva.
Måste säga att det känns jätteroligt och jag bara hoppas att det kan leda till något gott. (om jag bara får pengar vill säga)

Hur har det varit med er ? .. släckte ni lamporna på Earth hour eller blev det Robinson ? 

 

Ursäkta att jag inte uppdaterat så mycket nu på slutet. Har varit så otroligt mycket med födelsedagar (Petra fyllde år igår.. moa har vi kalas för på söndag), och sjuktillstånd men även nya roliga händelser i livet så jag har helt enkelt fått prioritera bort detta med bloggandet för en liten stund.

Lovar att bättra mig inom kort då jag har fått energin tillbaka efter allt detta :) Har mycket att skriva om men det kommer inom kort!

Kram kram kram på er så länge !!!

Ja min sambo Magnus har ju länge tyckt vi borde göra något ihop bara jag och han.
Det är ju dock så att man har ju så himla mycket att göra när vi har alla barnen.
När vi då sen på helgen är helt själva och ska hitta på något så blir det oftast att man börjar göra sånt man skjutit upp de andra dagarna. När det gäller oss så blir det ofta nya projekt vi startar eller försöker slutföra dessa dagar. Ibland så tar man lixom bara igen sig och det blir som inget alls för att ladda batterierna.
Man är alltså PÅ TOK för dålig på att hitta på saker vare sig det är bara vi två eller med vänner.

Magnus tog dock saken i egna händer och när det var drygt en timme kvar tills Melodifestivalen skulle börja så kastade han av sig snickarbrallorna och tog på sig vanliga KLÄDER (!!!!!) och gjorde en supergod middag som vi njöt av i soffan framför Mello.  


.

                                        



Ja som ni vet så blev jag ju inlottad att gå på denna "privata" arbetsförmedling (Kompetenstorget) istället för samverkan då det är försäkringskassan och AF som håller i det. Jag var ju på den första träffen med min nya coach i onsdags och det verkar faktiskt riktigt trevligt och inspirerande. Hon var riktigt jättegullig och sprudlade av energi. 
Jag längtar ju ut till något men måste ju få ta det i långsam takt så jag inte blir sämre igen och detta verkade hon förstå.

Planen under detta kommande år verkar riktigt tufft men säkert väldigt kul om det lyckas. Man ska de första veckorna känna efter vad man skulle vilja göra... vad man tror man skulle kunna klara av.. lära sig om sig själv. Se vad man är duktig på och se vad jag skulle kunna erbjuda för något för en ev. arbetsgivare osv. Så självförtroendet skulle då gå att träna upp lät det som tack och lov.  
Sen då kanske tillslut testa och se om det är möjligt med ens önskan. Alla som går denna "kurs" har då olika upplägg på deras scheman men det kommer tre halvdagar i veckan att vara fasta lektioner, vilket känns kul. :) 

Praktiker kommer i slutet och då ska man förhoppningsvis ha klurat ut något som skulle kunna funka för mig och min kropp. Är det då något nytt jag ska hålla på med än det jag är anställd för just nu?...eller måste jag någon annanstans?... annat yrke helt?... kommer jag att behöva plugga ?  så kommer vi förhoppninsvis att reda ut vad som krävs för detta. Jobbet jag är anställd för nu som elektronikmontör kommer jag aldrig att kunna återgå till med min kropp tyvärr...

Blir ju tyvärr så att man ofta låser sig och inte kommer på något alls man tror man skulle kunna klara av.  


Så har ni några bra och roliga förslag på "vad jag ska bli när jag blir stor" ??? 

Skriv alla förslag ni har och försök hjälpa mig i denna djungeln !!!!! :)

Satt upp mina nya marimekko-gardin jag traderat in och det blev genast mera ljust och trevligt i sovrummet.


Marimekko Tuuli gardin kappa

Ja så var det dags att söka igen sin hockeytrunk igen. Dammade av den och hittade bara ena skridskon där och efter en dags letande hittade jag den andra i en låda i källaren :) . Var ju snart 10 år sedan jag slutade spela och sen har jag ju varit så dålig att jag inte kunnat åka. Men nu kände jag att det var dags, och OJ så himla kul det var. Detta kan jag leva på länge och att jag har ont idag gör faktiskt mycket mindre när det var av detta :).
Melvin var iaf väldigt glad att jag kunde vara med och då får man lida lite pin helt enkelt.

Lillkillarna var så duktiga så och det var jättefint väder för en gång skull.

                                      Melvin och Petra ger paketen till mormor.

 

Ja så har det varit en till dag med många händelser. Kom dock ut och skulle få en gullig hälsning av Petra på min bil. :)

Åkte sen direkt på morgonen till Mamma på lassa. Skulle ju själv vara på undersökningen (det sk. MONICA-projektet som endast 300 i västerbotten blivit kallade till var 5 år) Detta för att utreda hjärt-och kärlsjukdomar och diabetes osv. Gratis så självklart ska man ta till vara på den chansen att kolla upp sina värden.

Någon som varit med i detta ??

 Vad jag dock inte hade räknat med var att det skulle ta SÅN TID. När jag kom dit så förklarade hon dock att detta kommer att ta ca 2,5 timmar (!!!!) Så jag fick smita ut och fixa med parkeringen då ju P-skivan bara skulle räcka i två timmar. (Fick ta en chansning att de inte skulle dyka upp den första halvtimmen ;) . Sen hade jag ju fastat sen aftonen innan så jag var ju inställd på att kunna äta rätt snart men så belv det ju inte.

Mätade midjan, höften, längd och vikt. Blodtrycket var dock väldigt lågt så hon sa att jag nog kunde känna mig yr när jag steg upp ibland och det stämmer ju. Men hjärtat behöver ju inte jobba lika hårt då så :)

Sen fick jag då lämna 10 rör med blod innan jag då skulle dricka den där smaskiga sockerlösningen...dock smaksatt med lite citron så det var inte så hemskt.
Sen ställer hon då fram denna klocka och säger att jag ska vänta stilla i väntrummet i TVÅ TIMMAR (!!!) .
Jag trodde ju att vi skulle göra mera tester under denna långa tid men icket. Så där fick man spendera denna långa tid i kylan (var fel på ventilationen) samt att man då var så hungrig så man frös ju innifrån oxå. så jag kurade iaf ihop mig i en hård soffa som fanns där och försökte sova lite (var ju toktrött då jag ju brukar sova mitt på dagen i vanliga fall oxå) Så jag försökte glömma att det sprang annat folk som gjorde andra tester där omkring.

Ja sen pep å klockan och jag fick gå in och skulle ta ett till rör med blod. Mensi då verkade det som att jag inte hade något blod kvar. :)  Hon försökte och försökte och försöööökte. Men kärlen hade ju dragits ihop totalt när jag legat där ute och frusit så länge. En annan sköterska kom och testade hon oxå men det blev likadant för henne. Trots att vi bytte arm och ställen på armen. Men tillslut så kunde hon vrida om sprutan så det kom lite... Hann nästan bli lite orolig att jag var blodlös men ;)

Ja sen var det dags att fika och springa upp till mamma en kortis för att höra vad sjukgymnasten sa. Han visade hennes nya sele hon skulle ha på sig för att ge stöd. Hon var fortfarande väldigt illamående när hon satte sig upp så allt fick göras långsamt. Det skulle inte bli någon operation var det nu bestämt.

Sen fick jag stressa iväg till min stresshantering. Där en läkare tillkallats för att gå igenom alla svåra läkarord som utredningen i umeå hade skrivit i resultatprotokollet. Det är ju som grekiska så det var verkligen skönt att få höra lite mera ingående av en läkare vad det menades.



Är som vanligt helt slut idag efter allt ...
Imorgon ska jag ju på nästa möte ... då på det nya projektet "Kompetenstorget".
Jag får förhoppninsvis mera klarhet vad detta ska innebära för mig.

Hörs imorgon !

Kram Helena

Ja jag steg upp rätt tidigt i morse då jag inte kunde somna om. Försökte göra mig lite bättre i kroppen med uppmjukning så jag skulle ta mig till mamma på sjukhuset när ronden gick för att höra vad de sa. 
Mamma hade väl inte sovit så där jättemycket pga smärtan och alla ljud. Sen att hon ju inte ser någon klocka och inte får ha på hennes talande mobiltelefon på lassa gjorde ju henne totalt oviss över vad klockan var.
Hade tydligen trott att det var morgon kl 03.00 så då blir ju natten lite lång kan man ju förstå.

Så jag gick till syncentralen för att få tag i en talande armbandsklocka. Faktiskt himla fin tycker då jag :) 
Tidigare har hon ju haft en sån man lyfter på locket och känner punkterna med fingertopparna.
Men nu är ju det omöjligt då högeramren är inpackad.

Nu väntar de på att få veta i morgon från Umeåläkarna om det blir operation där då brottet satt så högt (intill axeln) och inte var så snyggt som de hade hoppats.
Så det kan bli flytt till Umeå om det blir av.
Jag var där hela förmiddagen innan jag skulle till Mötet med AF och FK.
Sen åkte jag hem och hämtade barnen och vi åkte dit en till sväng så de fick hälsa på mormor och få fråga henne alla frågor.

Vad hon tror så har hon helt enkelt snurrat till sig medans hon knytte av sig skorna och sedan i mörkret trott att hon skulle ta ett steg in i köket, men då hamnade rakt ut i trappen (!!!!) och flyger då rakt ner med huvudet före i den höga trappen. Fyyy..usch.. kan knappt tänka på det. Det hade ju kunnat gå hur illa som helst med nacken osv.




Melvin är ju lite sjukhuskänslig med det gick då bra ändå. Sen skulle vi iväg på Melvins hockeyträning så det blev bara en kortis.

Ja till mötet då. De här tjejerna från AF och FK var faktiskt riktigt mänskliga tack och lov. De informerade mest om hur jag nu skulle bli inskriven där och på detta nya "Kompetenstorget" . Hur lång tid jag har på mig och rätt mycket annat oxå som jag snurrade bort mig i.
Minns inte så mycket vad som sas och de insåg de nog för de sa sen "men det här behöver vi inte prata om nu" men då var ju allt redan sagt.. och jag var lite förvirrad som vanligt efter. 

Det jag tror jag förstod var iaf att de inte skulle lägga sig i HUR jag och Kompetenstorget rehabiliterade mig, bara det gjordes inom denna begränsade tid. Det ska vara en tröskel/stege som jag nu ska hoppa upp på för att göra mer och mer och mer inom denna korta tid.. vilket så klart känns både stressande och skrämmande...
Men det finns ju inget annat att göra så det är bara att kämpa på och försöka iaf.

Har varit mycket nu igen och nu snurrar allt i huvdet och hjärnan slutar lixom att fungera som man vill. Man kan inte komma på vad man ska säga... allt låser sig lixom. Jag visste nyss när det ringde en mamma och ville byta tid med fotbollsskjutsning inte ens vad det var för dag idag... kunde inte huuur mycket jag än försökte komma på vad det var... inte ens om det var helg eller inte... blev bara mer och mer stressad när jag inte kom på ifall det var snart eller länge tills det datum hon ville byta till.. hade vi barnen då.. ja herregud ..jag måste ha låtit som en riktigt förvirrad galenpanna.  

Så nej jag bör nog lägga mig lite och se Famljen Annorlunda och Spårlöst som ju börjar om idag. Cityakuten får bli inspelad... vet bara att jag lär somna innan jag ens lagt mig.

Imorgon måste jag komma ihåg iaf en sak...  att INTE äta frukost (!!!!) Hur jag nu ska komma ihåg det. Jag måste visst fasta fram till min undersökning på lassa kl 10.30 jag blivit kallad på. Det sk. Monica-projektet jag blivit utvald att medverka i. Sen ska jag på stresshanteringen på eftermiddagen. Så däremellan lär jag ju sitta hos mamma.

Det har ringt folk hit hela kvällen och vill höra hur det är med mamma, bla min mysiga farfar Eskil så vi hann prata lite.

Nej nu måste jag ta mina tabletter och gå till sängs för jag pallar inte att stå snart... får se om jag hinner lägga mig under täcket innan jag somnar eller... 

Ha det så bra så länge så ska jag lägga in bilder på tapeten när jag får tid och ork!   

Vaknade på morgonen av att Magnus gjort fika på sängen... Så gulligt så.. :) Det svåra var ju dock att hålla allt på brickan då jag ju vet att han är magiskt rädd för smulor och sånt i sängen... huh.. läskigt spännande ...




Ja sen var jag rätt dålig idag av någon anledning. Mådde inte alls bra så jag har legat rätt mycket i soffan. Vi såg en film "Roomservice Vardagsrum" men sen plötsligt ringer min lillebror Ola och säger att Mamma har ramlat i trappen och var på väg in på Akuten.

Jag skyndade mig dit och fixade in pappas bil via ambulansintaget. Förmodligen har hon missbedömt trappen i det mörka huset (då hon ju dessutom är nästan blind) och sen då flugit huvudstupa nerför den 13 trappstegs långa trappen i huset. Pappa hade stått ute och hört skriket. Ja sen hade pappa ringt till Ola och de försökte hjälpas åt att få henne upp för trappen. 

De trodde att axeln var ur led då den låg så mycket mera framåt än den andra.
Men det visade sig att hon har en fraktur långt upp på högerarmen, nästan vid axeln. Ansiktet var blodigt och uppsvullet då hon ju hade tagit emot sig med axeln och just huvudet. Så en hjärnskakning är jag väl nästan helt säker på att hon fått då hon ju kräktes i flera timmar. Ont ont oooooont hade hon iaf stackarn... 

Ena sköterskan var tydligen helt säker på att jag jobbade inom vården för det var så ovanligt att anhöriga hjälpte till så mycket. (??) trodde jag alla gjorde... men förmodligen är man väl van att vara på det där stället efter alla gånger man legat där så man känner sig väl som hemma :) Kan vara det att jag knöt ihop alla soppåsarna och bytte eftersom så det inte skulle lukta kanske ...Men det är ju inte direkt något man måste jobba inom vården för att kunna :)
Hon bad mig koppla in det ena med det fjärde i apparaterna innan hon sen då förstod att jag bara var elektronikmontör :)
"Jaha, jag tog för givet att du jobbade inom vården" sa hon och skrattade. (Helgullig sköterska och inte alls som de första vi blev mötta av... ett gäng surpuppor)

Nåväl hur som helst så pratar de om att ev operera henne så det sitter fast lite bättre. Det håller jag fullkomligt med om vore en bra lösning då hon ju inte i stort sätt inte ser någon alls längre. Kan ju inte vara kul att vara så rädd att stöta i något när man dessutom inte ser något.

Känns iaf skönt att hon blev inlagd då hon ju där får den smärtstillning hon behöver. 


Ville inte ta någon bild på mamma

Kom nyss hem men jag ska självklart dit direkt imorgonbitti få höra vad de säger på ronden.
 

Sen på eftermiddagen (i morgon mån) är det ju dags för ett till skrämmande möte. Nu med både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Är STÖRT nervös så magen har nästan vänt sig ut och in nu. Detta med mamma har dock tagit fokus nu så jag får ta mötet som det kommer helt enkelt. Men ni kan väl hålla tummarna... 




 

Ja så var det Lördag. Äntligen sov vi alla ut och det hördes inte steg från övervåningen förrän kl 08.30.  (Nejdå inte steg jag upp då heller, utan jag låg nog till framemot 10.00 tiden ;) Var nog väl behövligt för alla med lite sömn tror jag.

Sen var det dags att åka in på stan för att titta på lite presenter. För nu är det ju Mars och då börjar ju födelsedagarna komma hopade i stora klungor. Petra som ju är så stor bestämde vi oss skulle få välja sin present. Det tog väl ca 15 minuter innan det var bestämt så det känns ju urskönt :) 

Sen gick vi förbi en klunga människor skriker någon på mig... jag vänder mig om och känner genast igen allihopa. Ett gäng killar från Lövånger som var ute med Pontus Möller som fyller 30 år. Han skulle sälja loppisgrejor i en rosa (ursnygg) träningsoverall ;) . Självklart kunde jag inte hålla mig från att köpa en lampa med en gubbe på från stackarn... :D Nog för att de snygga svanarna var oxå på väg att hamna hos Hellan.

 


Sen hör jag någon mera säga hej bakom min rygg.
När jag vänder på mig står ju snyggingarna Inger och Pernilla där som skulle ut och fika.

  

Sen har vi fortsatt att ändra på tavlor och höjden på alla hyllor. Jag jag är tyvärr superpetig på sånt så jag tror alla håller på att bli galna på mig här hemma. En millimeter hit och ... en liten liiiiten bit dit... *Gulp*...
Tar hjälp av olika familjemedlemmar så jag inte retar upp någon totalt  ;)
Är dock SNART klar ...(tror jag).. då ska ni få se tapeten ! 

Ikväll har vi sett Melodifestivalens andra chans. Ni som såg den...Vad säger ni om den då ? :)  

Ja så är vi tillbaka igen efter en vecka i husvagnen. Då vi ju är rätt många nu i min syskonskaras familjer så måste vi dela upp oss så vi inte blir alla hela tiden. Så jag tog våra fyra upp till Malå i Måndags. Mamma och Pappa var ju då redan där. Jag bara älskar att vara i husvagnen då man ju i stort sätt är uppvuxen att vara i en sån på alla lov och helger. Alla barnen verkar känna samma sak och när de fick höra att vi skulle dit blev det ett låååångt glädjetjut. :)

Var tänkt att vi bara skulle vara där till ons...men blev en extradag för att hinna vara med syrrans familj innan vi åkte hem igen på torsdagskväll.
Alla fyra barnen har skött sig exemplariska och det har inte varit ett endaste gnäll någonsin. De är ju nu så stora att de klarar av att både klä sig själva och fixa allt i backen så det är ju en enorm skillnad om man jämför med bara något år sedan.

Det roliga med Malå under just sportlovet är ju att de har så många tävlingar för barnen. Det var första gången för Maja och Moa så de var rejält pirriga men överlyckliga över plaketterna de fick när det var prisutdelning. Melvin har ju varit med rätt många gånger men Petra stod över detta året och hjälpte dem upp till start osv istället.






Ja sen ville barnen så himla gärna se mig på skidor. Jag har ju tävlat i Slalom i hela min uppväxt men sen jag blev sjuk så har jag ju inte haft någon som helst möjlighet att ens testa. Nu kände jag att jag ville göra ett försök för att barnen ville så gärna. Tror inte de trodde sina ögon när jag sa att jag skulle köpa ett kvällskort :D
Så jag proppade några extratabletter i förebyggande...

Blev inte alls många åk men det gick faktiskt bättre än jag trodde efter så många år. :)  Inga brutna ben men jädrar vad ont i benen, ryggen och armarna jag haft sen ..(im 2 old 4 this) ..haha... Men det var dock värt det för nu kan ingen säga något :D



Ja så nu är vi iaf hemma och jag bara önskar att tvätten och sakerna vi haft med oss ska packa upp sig själva...

Jag är totalt knäckt och tänker inte göra mycket alls i helgen... hoppas jag... ska bara.. ska bara.. ;) ...

Tapeten blev så GRYMT snygg !!!! var så skoj att komma hem och se hur himla mycket Magnus hade hunnit göra när vi varit borta. Ska visa en bild senare så ni får se ... nu har han dock bara börjat prata om något golv... så vi får se hur många guldpengar som finns kvar i börsen... :-/

Hoppas ni haft det bra i veckan!

Ja på fredagen blev det fix med dörrarna till barnens rum innan Let's dance. Blev så otroligt snyggt när de blev vita och fina. Känns som att rummen blev "klara" när detta blev gjort :)  



Ja sen blev det ju då så...  att jag och Magnus låg där i sängen på Lördagmorgon kl 10.00 och tittade ut över vardagsrummet. Nästan så vi tittade på varandra samtidigt och började skratta. För vi är så otroligt lika just i det fallet att vi alltid vill ha något att pyssla med. Vi blir direkt rastlösa bägge två. Jag trodde jag nästan var själv om att vara så här galet intresserad av att bygga, fixa, måla, tapetsera osv... (detta då innan jag blev sjuk) Men så träffade jag ju Mange som är precis likadan... om inte steget värre ;) Han är som MINST två personer vilket gör att han kan göra allt jag skulle vilja göra nu när jag inte kan med min kropp längre. Jag fixar på med det jag klarar av och hjälper till så gott jag kan med den övriga servicen... typ hämta saker åt han osv. (och självklart bestämma hur allt ska se ut ;)... Kliar galet mycket i fingrarna på mig men det är inte värt det att göra mig dålig. Tack och lov har vi rätt lika smak i allt så vi behöver inte slåss så mycket ;)  

Nåväl.. vi kände att när vi inte hade barnen denna helg och vi var klar med Maja och Moas rum så kanske... ja kanske kommer det att  passa att göra om i vardagsrummet oxå (det sista rummet där nere som inte är omgjort på väldigt länge)... ja det var inte mycket att fundera på, varför ta det lugnt och skjuta upp det vi ville göra IGÅR.. :D  

Vi övertalade varandra med att  "Vi kör snikvarianten och skippar gips (och tänker för första gången testa Easy cover) Kör med så många saker vi bara har kvar från övriga projekt...  Deal ??? Japp! "
 
Detta rum har nog stört Magnus väldigt mycket då det var jag som tapetserat det tidigare och hade så klart inte råd med en massa gips på den tiden utan underarbetet var ju ... ja inte alls så bra som en pedant skulle önska :D 

Vi kastade iaf oss ut i bilen för att åka in på Färg och Tapet. Valde en fondtapet som skulle måsta beställas. (Typsikt!)  Åkte på nästa affär "Färgtema" som är våran favoritaffär. Ja det känns som vi varit där så mycket att man rent kan tro att Magnus är en familjemedlem när man kliver in där bland de som jobbar... hummm...  :) 

Nåväl.. DÄÄÄR hittade jag min tapet...
Molnen skingrade sig, stjärnorna blinkade... jag blev kär direkt !!!!
Kallade dit Magnus och blinkade lite extra med ögonen... seer du inte så fiiin den är... blink blink... den är ju EXAKT den färgen jag förklarat för dig tidigare... tänk vad fin den skulle bli mot det vita...blink blink 
 
Såååå det blev in på Färg och Tapet för att avboka den tidigare. ;)  (Typiskt mig att hastbestämma mig på den första affären)
Nåväl med familjerabatten på färgtema ;) så blev det inte alls farligt dyrt tack och lov.

Vi skyndade oss hem igen och började sätta igång med att rensa vardagsrummet. Jag fick vila lite emellanåt men försökte verkligen kämpa för att vi skulle hinna så mycket som möjligt innan barnen skulle dyka upp dagen efter. 

Blev en paus med lite Melodifestivaltittande från ett ihoppackat vardagsrum innan vi plockade ner TVn.




Känns härligt med vitt, behöver ljus just nu känner jag. Men när väggarna blev så vita ser man som vanligt hur hemskt taket ser ut. Så det blir visst till att måla om det innan fondtapeten ska upp. Jobbigt tycker jag... för jag är ju så sjukt nyfiken på att se hur den blir uppsatt att jag håller på att spricka. Men jag lär få vänta med att se detta då ju jag och barnen åker upp till Malå i några dagar för att ha lite sportlov. 

Barnen var iaf galet uppspelta när de kom och visste vart vi skulle... så packningen tog lite längre tid än beräknat när det skulle spexas runt  :) 


Här är iaf pjäxorna och hjälmarna framtagna :) 


Nej nu är jag HELT slut... ska lägga mig så jag orkar med resan imorgon. 
Glädjen hos barnen över skidresan gör dock att man får en fantastisk energi tillbaka :)

Ska försöka höra av mig från husvagnen!