Fröken värdelös fick ett stick i skinkan
men behöver bara skriva av mig lite så kanske det lättar lite i mitt huvud...
Ja så har man haft denna grymt jobbiga dag... möte med F-kassan, läkaren, min arbetsgivare, stressterapueten och ja .. lilla jag då...
REGLER REGLER REGLER... var väl i stort sätt det jag minns av mötet. Allt snurrade runt i hela huvudet redan efter 10 minuter. Hjärnkaos av högsta graden då diskussionerna gick varma fram och tillbaka och hade jag inte varit så stel i nacken hade det nog sett ut som jag sett på en tennismatch. Fokuserade därför blicken på texten på en pepparkaksburk för att försöka förhindra tårarna att tränga ut så länge det bara gick.
Resultatet från F-Kassans köpta 3-dagars utredning i umeå lästes upp av F-kassan och det var väl inte det roligaste man varit med om när det iaf hade varit trevligt om det frågats om det var okej att alla fick ta del av allt, om det nu skulle måsta läsas upp rätt och slätt (som ju var rätt personligt i vissa delar och vissa saker fick mig att känna mig riktigt värdelös och oandvändbar som människa ska jag vara ärlig. Tror ni skulle förstå om ni hört sättet det läste upp det på, var inte bara jag som reagerade på detta heller. Det var som att jag inte var där utan pratades som att jag inte var i rummet. "Hon kan ju inte, hon kunde ju inte heller, det visade sig att hon inte ens klarade av att, hon hade svårt att minnas enkla ord t.o.m"
Men det värsta av allt.... "så man kan säga att hon lider av en hjärnskada" Vilket läkaren och terapeuten förvånande tittade på varandra och snabbt förklarade att detta inte alls var en hjärnskada, utan flera klart och tydliga utbrändhetssymtom) Men där tappade hon mig iaf... jag blev ingen igen. Nu hade jag inte bara ont i hela kroppen utan helt plötsligt fått en hjärnskada ....
Där i papperna från utredningen tyckte de iaf att jag inte bör jobba inom två år då jag har dessa speciella och allvarliga symtom. Medans DET då ABSOLUT inte går med F-kassans nya regler (man ska ju numera i stort sätt vara frisk medans man är sjuk, och att man "borde" kunna bestämma att NU ska jag bli frisk direkt! för att reglerna säger det...humm.. känns inte som någon där uppe lyssnat på mig när jag bett om det hittills men vem vet..får fortsätta önska).
Nåväl så ifall jag redan nu VISSTE att jag innan sista Juni INTE kommer att kunna jobba HUNDRA procent, så skulle jag söka mig till ett annat jobb istället tyckte Fk. Dvs kunde jag redan nu då veta att jag inte kommer att kunna jobba fulltid , så var det ingen ide att jag var anställd där längre. (!!??) Där gick våran långsiktiga rehabplan i graven.
På det "nya" stället så skulle jag då få på mig till årskiftet då jag även DÄR skulle måsta jobba 100 procent. Min chef tyckte att detta var väldigt märkligt då de ju i papperna från utredningen skrivit klart och tydliget att jag nog förmodligen ALDRIG kommer att kunna jobba dessa 100% .Så då blev ju detta ett konstigt krav helt plötsligt. Speciellt när de är så villiga att ha mig kvar på företaget, trots att jag varit borta så länge. (Menar hur vanligt är det i denna tid).
Jag satt där och hörde alla prata, rösterna lät som att jag själv låg i ett akvarium. Jag blev mindre och mindre och vågade inte titta någon annanstans än på kakburken för jag kände att tårarna hade börjat rinna. Bit ihop, bit ihop tänkte jag, men det gick inte längre. Kände mig helt förtvivlad och tom.
Jag hade ju dessutom varit så nervös så länge inför detta möte. Min chef hade dock försökt peppa upp mig och förklarat att inget kan ju hända, för de hade ju redan fått våran plan, och tyckt att det såg bra ut.Nu gick den planen helt i stöpet redan efter några minuter då hon ändrat på det hon sa sist.
Regler regler regler....F-Kassan har nya regler.
Jag vill ju inget hellre än att bli bättre och ta mig ut i jobbet så smått och träffa mina vänner som jag trivs med så galet mycket.
MEN det kommer ju att ta tid och det förstår och säger ju alla. Jag har ju en tendens att lägga in 5:ans växel lite för fort för att jag blir så glad om det känns lite bättre en dag och då kommer ju alla bakslag som ett brev på posten. Har ju nu lärt mig att bromsa och kanske hålla mig och dessutom acceptera att det "räcker" att köra på 2:an eller max 3:ans växel som mest, ÄVEN en något bättre dag, vilket är rätt stort för mig.
För något år sedan kunde jag ju inte ens gå, hann t.o.m inse att jag nog inte kommer att ta mig någonstans utan ett rullande hjälpmedel. Så med de senaste nya medicinerna är jag så klart jämföreslevis med den tiden så mycket bättre tack och lov. :)
Verkligen lycklig över det och att jag nu faktiskt KAN följa med barnen på deras aktiviteter om jag har en bra dag,
DET är lycka för mig :)
Jag har blivit visad in i hjälpmedelsvärlden och det finns ju faktiskt hur mycket som helst som kan underlätta ens vardag så man kanske orkar en extra timme. Fick ju dessa av min snälla arbestkompis.
Att då stressa sig frisk från utbrändhet, vibrerande och överaktiva nerver, smärtor i hela kroppen, tremor i händer och käkar, hårda smärtimpulser i skelettet, de högersidiga bortfallen av känsel och reflexer är tydligen det jag borde fixa och det gör mig bara ännu mera frustrerad och orolig om jag inte kan uppnå detta i tid...
De vill visst kolla upp någon hinna runt ryggraden och även se till diskarna, samt att jag skall gå på mera behandlingar och utesluta vissa diagnoser.
Tack och lov att jag har världens bästa arbetsgivare och att läkaren och stress.t verkar tänka till mitt bästa är mer än guld värt. Vet inte vad jag hade gjort om jag inte haft det stödet. Vet heller inte hur jag med ord ska kunna beskriva min tacksamhet.
Fick iaf min efterlängtade cortison-spruta i min inflamerade skinka efter nästan 3 månaders värk. (Har väl bitit ihop lite väl länge så jag får väl skylla mig själv)
Min arbetsgivare påminde läkaren att han skulle ge mig ett stick innan vi gick... tack och lov för jag var totalt borta i mitt kaos och hade totalt glömt bort detta.
Tur man inte är spruträdd iaf. Sprutan var INTE liten (Minst 2 meter ;) och jag LOVAR att den visste vart den tog. Kan knappt gå ikväll utan det blir bara värre och värre, men det ska väl bli bättre med tiden hoppas jag.. :D
Det lär dock inte jag göra men det kommer väl fler nätter hoppas jag :)
Stackare, hoppas det löser sig för dig. Jag vet hur det är med denna väken och alla andra symtom. Maila mig gärna om du vill prata av dig lite.
Kram Eva-Lena
Helena,jag gråter när jag läser dina rader! Ändå har du skrivandes gåva...blev utskriven från från Kir.avd.2 i ons.så jag sammkänner med dej!
Kram o kan jag /vi göra nåt, låt oss veta så kommer vi till din undsättning!
Rosalie
Åhhhhh gumman, vad jag lider med dej!!
Fyy sjutton, varför ska dom alltid göra det så svårt för dom som redan ligger, varför ska man då bli sparkad på!!!
Kan ju relatera ite till när jag hade bekymmer med nacken (och inte hade lika bra arbetsgivare som du;))
Hoppas verkligen att du blir bättre.....
Tänker på dej..hör gärna av dej om det finns nåt (typ bakning el bara prata)jag kan göra....
Kramar "grannen"
Hej
Jag läser och blir ledsen.
Har dom någon aning om varför du fått dessa smärtor ?
Hoppas du kunnat sova
Sköt om dig /P
Nu är jag osäker på om det är mitt spektrumfel, ruset av Pepsin eller vibrationerna av tuggandet på äpplet, som gör att jag missar någon information här. Vad blev kontentan av utredningens "inte bör jobba inom två år" och Försäkringskassans regler? Blev du helt sjukskriven och inte behöver gå till jobbet (vilket du så gärna vill, jag vet :-))?
F-n vilken empatisk och hänsynsfull handläggare från Försäkringskassan! Bedrövligt. Är det din ordinarie handläggare hos dom?
Ibland är det inte till ens eget bästa att vara stolt. Jag tror åtminstone, att det är bakgrunden till din ovilja att gråta där. Jag är likadan. Det kanske hade varit bra att visa hur du känner och mår?
Visst är det en enorm lättnad att ha stöd och hjälp av de andra? Ofta kan jag inte förmedla mina problem helt, men det kan de göra och poängtera vad som är bäst för mig. Alla mina kontakter är lyckligtvis helt suveräna.
Åh, har jag berättat att det kommit en ny chef på mitt jobb? En helt normal människa det går att ha en dialog med. Hon har dessutom ett förflutet inom sjukvården i över 25 år. Hon har förståelse och det ger goda vibbar. Skönt att det är positiv energi från det hållet också.
Två meters spruta, fy helfvete! Fick allt plats i din lilla rumpa? :-D
Du har väl en bula på bulan nu s a s? Förlåt, att jag skämtar om ditt elände. Det är någon sorts humor jag har för att uthärda livets jäfvligheter, tror jag. Det blir mindre jobbigt om man kan hitta någon att skratta åt.
Har du lattjat i Illustrator? Det var en ball illustration av rumpbesöket. :-D
Som alltid vill jag att du ska må bättre och allt det där. Det vet du.
Det kommer fler nätter, vad jag vet, och till slut sover du också. ;-)
Jag bytte sömnmedicin igår för att jag ska slappna av och somna in bättre. Klockan den gick o gick o gick. Och pilskare blev jag. Tror det var något slags afrodisiakum, ta mig tusan. Och jag blev tvungen att göra något åt det för att få lugn o ro. TRE gånger!
Verkligen lyckat sömnmedel. Min läkare bara skrattade när jag berättade det :-D
Eftersom jag inte somnade in, sa hon att jag ska öka dosen till det dubbla!!!! På allvar.....
Eva-Lena - Ja det löser sig garanterat men visst känns det rejält tungt just nu... Kram!
Rosalie - Men vad säger du? har du legat inne på kirugen stackare? Då är det ju jag som ska fråga om jag kan hjälpa till med något! Era snälla tankar räcker så gott för mig.. Kram på er båda!
Malin - Tack snälla snälla du! ja det känns riktigt trist och man blir ju inte direkt mera peppad när det blir så där, man tappar energin istället för att få en skjuts framåt så man blir bättre om man säger så...
Jo jag minns ju din nacke så jag vet ju du har haft det jättejobbigt! Hoppas du blivit bättre från detta? Du har ju bakat så mycket gott åt mig redan så det räcker mer än väl snälla! Att baka är jag ju inte direkt duktig på så jag har verkligen uppskattat när du gjort det :) Vi får ta en grannbabbelstund snart! ;)
Kram kram
Jösses, det blev ett stavningsfel som verkligen kan skapa missförståelse här!
Det ska stå "Det blir mindre jobbigt om man kan hitta NÅGOT att skratta åt." Självklart, menar jag inte NÅGON.
Hoppas du inte läste och tog illa vid dig! Förlåt, om jag gjorde dig ledsen!!!
Patrick - De har ingen aning. Men jag fick ju en hemsk infektion via en njuroperation för några år sedan. Ett MRSA virus som spred sig med stora varbölder (största var en ca 3-4cm stenhård varkula) som alla vandrade runt i kroppen i nästan ett år. Jag hade bara två penicilliner kvar att testa och då började det försvinna. Detta är ju värresortens sjukhussjuka som inte är så vanligt här ännu tack och lov. (på dr Phil varnade dom just för detta och kallade det den nya mördarbakterien..så det var ju tur man inte visste om det då :)
Men detta kan ju så klart ha slagit ut kroppens försvar och orsakat detta överslag i nervsystemet.
Lyfte även en släp med stenar då det strålade till i ryggen just innan detta.. Vi har ju inte direkt de bästa diskarna i min familj. Pappa har några diskbrock i ryggen och min kusin har ju även hon ett antal fastän hon är i min ålder.
Sen så klart stress, press, sress.. och stress... har väl säkert bidragit.
Annars vet jag nog lika lite som mina läkare om vad som har utlöst detta. Men huvudsaken för mig har ju varit att jag med tiden och med nya medicinera känner mig bättre och bättre.. Även om det vissa dagar är väldigt tungt och smärtan är grym, så i helhet så blir jag ju bättre.. speciellt då jag nu tänker på att inte göra allt själv, samt ta allt i en väldigt långsam takt och försöka säga NEJ (vilket inte är min starka grej :) Men jag vet nu att vissa saker är inte värt att göra så jag ska bli liggandes i flera dagar.
Är därför det känns så himla jobbigt när man måste stressa sig frisk.
Det känns som man bara blir fälld i sin process att tillfriskna. Om ni förstår hur jag menar.
Lian - Ja det blev inte bestämt något utan det ska bli ett till möte inom väldigt kort tid.. huuh..får ont i magen bara jag tänker på det.
Nej det var inte min ordinarie handläggare utan en som var insatt i ett "långtidssjukskrivna-projekt" Hade aldrig träffat henne tidigare.
Nej jag vet det där med att hålla igen tårar, det gick till nästan i slutet av mötet med då rann det över... Är väl ens egna rädsla att visa sig "vek" men som du säger är det ju dumt att inte visa hur man egentligen känner sig.
JO det är PRECIS så jag känner det. Hade man inte haft deras stöd så hade man inte orkat föra sin talan själv en sån gång. Man blir så liten så liten...
Skönt att du har det så bra med stöd du oxå :)
Låter ju suvveränt att du fått en ny mer förstående chef !! Vet ju hur du haft det och det har ju varit förskräckligt.
Haha.. ja min skinka känns väligt mycket biggare nu om jag ska vara ärlig. Fortfarande känns det som han sprutat in en stor ballong med peppar i skinkan.
Man SKA kunna skratta åt eländet :) Sån har jag allid varit. Man kan ju faktiskt välja hur man bearbetar saker som är jobbiga. Jag har iaf alltid valt att inte försöka gräva ner mig utan försöka se det som något jag ska lära mig av, eller att jag inte bör lägga ner negativ energi som bara gör saker värre.
Jag har ju haft rätt många motgångar i mitt liv så jag skulle nog inte ha fixat det om jag inte valt denna väg...
Att vara arg, förbannad eller ge upp hör lixom inte till min natur tror jag. Bättre att tänka om och inse att det kommer bättre tider, inte gå och vara irriterad och uppgiven som bara kör ner en ännu mera, kunna förlåta och FRAMFÖRALLT njuta och vara tacksam för det fina och bra man faktiskt har !!!!!! och fokusera på det istället.
SÅ ... skratta på du ;)
Haha.. vad kul att du såg att jag varit i illustrator och lekt. Det var andra bilden jag gjort så jag är inte så haj på det där men i ett sånt här sammanhang får det ju se ut HUR som helst ;)
HAHAHAHA... alltså Lian.. jag döör... inser du nu att du BÖR skriva namnet på denna sömnmedicin så har du garanterat ökat på Apotekets försäljning rejält :D... du är ju för tokig. Karlarna lär ju köpa hem till frugorna omdedelbart och hävda att de "endast" vill att de ska kunna sova gott.. :D
Kul iaf att du fick en skön natt då :D
Dubbel dos ??? jisses... lås dörren ordentligt då bruden ;)
Du förekom min oroliga tanke. Hur ska det gå i natt, tänk om jag bankar på hos grannarna i desperation?!!
fniss Jag ska utvärdera medlet ett tag till innan jag säger mer...... :-D
Finns det något jag kan göra för dig? KRAM!
Lian - Ja du kanske får sätta upp en varningsskylt nere i trappuppgången så grannarna är medvetna om detta.. så får de ju göra vad de vill av den informationen ;)
Tony - Hej !!:) men vad kul att du är här och tittar oxå! och tusen tack för den tanken!! värmer verkligen massor! Du behöver absolut inte göra något. Om jag får tjuvlyssna när du pratar med dig själv om hockey, mat osv ibland så blir jag nöjd över det..haha :)
Du är ju så duktig på att uppdatera mig om olika saker som händer här i världen så det gillar jag verkligen :)
Tack och KRAM!
Alla dessa regler hit och dit- ibland så verkar det som om man bara är ett verktyg eller redskap utan själ eller känslor som kan hanteras hur som helst .....
Stackare ... kan inte ens tänka mig hur det skulle kännas att vara i din kropp!!
Hoppas dock att allt blir bättre ...
Kram
Jag misstänkte att Tonys inlägg var till dig. ;-)
Men man kunde ju inte vara säker....
För kännedom.
Jag tar två tabletter nu. Ifall det skulle dyka upp sextrakasserier i din blogg under natten...
Karolina - Tack söta!
Ja precis ! Man är som en plastpjäs utan armar och ben i ett tärningsspel...
Det kan gå hur som helst beroende på hur tärningen slås...
Kram kram
Lian - haha.. ja jag TROR det var menat till mig.. men man vet väl som du säger aldrig ;)
Ujj... du har redan tagit dessa två och är HÄR inne och härjar.. hjälp!!! Du verkar ju helt tokig så nu vågar man ju rent ut sagt inte lägga sig tokfia :)
Kanske rent du borde lägga ut en önskanprofil så intresserade personer kan lämna dörren öppen ? haha...
Till mina norrlandsläsare kan jag väl berätta att du inte direkt bor i närheten så de kan då sova lugnt :D
sussa gott nu alla!
ska nu försöka sova igen förra natten så gott jag kan nu...
Kram på er alla snälla och go'a vänner!
bara ler Joå Helena, jag lovar att underhålla!
Bara genom att vara mig själv! =)
Gumman, din stackare - inte nog med att din kropp jäklas med dig så ska FK göra det också... De nya reglerna låter helt horribla, har hört att man ska bli frisk för att få bli sjukskriven numera - men vad gör man då med såna kroniska sjukdomar som man inte kan bli 100% frisk ifrån? Ska man då bli typ sjukpensionär med en gång...hm! Det är det väl ingen som önskar! Tur att jag bor i Norge, här är det i alla fall lite bättre (än!).
Jag lider med dig, mina egna problem känns som småpotatis jämfört med dina... Men jag beundras av ditt mod och din ork - det är strålande att du klarar av att glädjas åt de små sakerna och börjar lära dig att säga nej och känna efter! Jag jobbar hårt med att komma dit jag också :o)
Du är en beundransvärd person HellaPella och du förtjänar så mycket bättre än det här! Men med all din talang och känsla för det vackra så kommer du nå långt oavsett! :o) Du är en stor person i en liten kropp!
Kämpa på tjejen!
Massa kramar
Tony - Låter toppen! Du ska helt klart vara dig själv :) Glad som bara den, det smittar av sig :)
Emmagumman - Hej vännen! :) Ja jag förstår inte alls hur de tänkt med något alls. Snurrar fortfarande runt i mitt huvud kring detta. Man får dessutom inte bli sjukpensionär utan prövning heller som jag fattade det. SÅ är man för sjuk för att kunna jobba är det inte helt självklart att man får bli sjukpensionär heller.. :-/ Jag kan dock ha missuppfattat det hela i allt virrvarr...
Jag vet att du har jätteont du oxå stackare... Får verkligen hoppas du får hjälp även i Grannlandet :)
Jo vi måste lära oss att säga nej!
Tack snälla för dina värmade ord gumman!
Hoppas ni har det mysigt och rår om varandra!
Hälsa Tom!
Kram kram på er alla
